1998 skrev Riksförbundet Öppna kanaler till partiledarna i alla riksdagspartier
för att utröna vilka partier, som inför valet, har kunskaper om och
en konstruktiv inställning till en utveckling av public access televisionen.
Samtliga partier besvarade skrivelsen. Sammanfattningsvis
tillfrågades resp. partiledare om dess parti
1. vill och kommer
att aktivt verka för ett samhällsstöd till svenska public access TV-kanaler
inom eller utom ramarna för finansieringen av public service
2. kommer att verka för att samtliga medborgare skall beredas möjlighet
att ta emot public access-TV, vilket förutsätter att a) kabellagstiftningen
förändras så att samtliga kabelhushåll inom en och samma kommun kostnadsfritt
kan att ta emot det lokala kabelsändarföretagets sändningar och att
b) kabelsändningarna av public access, vid behov och om lediga frekvenser
finns, får kompletteras med trådlösa sändningar såväl med analog som
digital teknik.
Efter att
inget konkret hade hänt på tre år frågade Riksförbundet
sommaren 2001 åter partiledarna om hur de såg på ett
samhällsstöd för utveckling av public access televisionen.( Läs
skrivelsen till samtliga riksdagspartier
2001. ) Denna skrivelse besvarades på olika sätt
av alla partier utom moderaterna.
Svaren 1998 och 2001 liksom
motioner i Riksdagen ger vid handen att sex av sju
partier är allmänt positiva till public access. Ett starkt
och tydligt stöd uttrycktes 1998 av c, kd, mp och v. Det var
samtidigt påfallande tydligt att kunskaperna om public access
var som sämst hos de tre partierna som även uttryckte sig diffust
eller svagt om stödet; s, m och fp. Oberoende i vilken
grad man stöder public access fanns då hos en del partier ett
slags önsketänkande om digital-TV som en lösning för public
access. Svaren indikerar att public access, till skillnad
mot för 1994, hos politikerna 1998 hade etablerat sig som en känd
del i det svenska medielandskapet. Idag är medvetenheten ännu
högre.
2002 kommer det mest aktiva stödet från fp
och mp genom sina konkreta motioner. Även s
kan sägas ha börjat vakna till genom kulturminister
Marita Ulvskogs intresse för saken (se nedan). Partiernas hållning
till public access-televisionen har i stort sett baserats på
en ganska homogen syn på yttrandefrihetsaspekterna. Det har
varit svårt att se en tydlig vänster-högerkala, även
om moderaterna, som enda parti, vill se marknadsmässiga lösningar
även ifråga om dessa tv-kanaler. Medvetenheten om att den
offentliga tv-avgiften kan nyttjas även till alternativ till
public service fanns redan 1996 i en motion av Nikos Papadopoulos
(s) och Anders Ygeman (s):
Det bör övervägas om en andel av licensmedel som tillförs
SR och SVT kan användas för att finansiera ett infrastrukturellt
stöd i enlighet med tysk modell.
Det bör noteras att det finns en klar överrepresentation
av riksdagsledamöter med utländsk bakgrund ifråga
om de motioner som lagts om åtgärder för Öppna
Kanaler.
Utifrån en analys av partiernas hållning i frågan
under de senaste åtta åren där det senaste året
vägs in tungt i sammanhanget kan en rankinglista göras.
Poängen är satta på en tiogradig skala där 10
är högsta betyg ifråga om inställning och aktivitet
ifråga om public access televisionen. plus (+) innebär
växande engagemang och minus (-) följdaktligen minskande.
Värderingen har gjorts 2 september 2002.
Miljöpartiet
9
Folkpartiet 7 (+)
Socialdemokraterna 6 (+)
Vänsterpartiet 6
Kristdemokraterna 5 (-)
Centern 4 (-)
Moderaterna 0
Miljöpartiet
har stött idén om icke-kommersiell lokal tv ända
sedan sin allra första mandatperiod i Riksdagen. 1998 skrev
partiet att man i riksdagen kommer
att
driva frågan som en demokratisk grundbult. Det är mer än nödvändigt
än någonsin att ge statligt stöd till icke kommersiell, fri och lokalt
förankrad tv-media; andra länder bl.a. Danmark gör det. Mp såg
det som pinsamt att statsbidraget uteblivit. Pengar finns och mp avser
ändra på fördelningen till ÖK:s fördel. Samtliga hushåll skall ha
möjlighet att kostnadsfritt ta del av sändningarna. Partiet noterade
att det är tack vare de öppna kanalerna vi har tillgång till direktsända
ocensurerade debatter från riksdagen och EU-parlamentet.
Miljöpartiet
yrkade i budgetförhandlingarna med regeringen hösten 2001
på inrättandet av ett årligt statligt stöd om
5 miljoner kr till Riksförbundet Öppna Kanaler. Yrkandet
fick dock inte gensvar, men mp har i en riksdagsmotion gjort ett liknande
yrkande på samma belopp.
Folkpartiet Liberalerna
vill idag verka för ett samhällsstöd och har i en riksdagsmotion föreslagit
ett statligt stöd till Riksförbundet Öppna Kanaler
om 5 Mkr. Fp tyckte 1998 det är bra med must carry-skyldigheten för
SVT och Öppna Kanaler i de stora näten och att är rimligt att public
access nu söker om digitala sändningstillstånd och får utnyttja
lediga analoga frekvenser. Inför valet 2002 är det endast
fp som nämner i sitt valprogram att man vill satsa på Öppna
Kanaler.
Socialdemokraterna
Inför
valet 1994 skrev Ingvar Carlsson: Principiellt anser vi socialdemokrater
att ideell lokal-tv, liksom närradion är viktiga delar av
medieutbudet och därför också för yttrandefriheten.
- Vi är alltså positiva till den verksamhet som bedrivs
av de lokala kabelsändarföretagen, och vill därför
se till att villkoren för dessa är goda.
Göran Persson pekade 1998 på att det för socialdemokraterna är principiellt
viktigt att värna och stödja de grupper som vill producera och sända
radio- och TV-program på icke-kommersiell grund. De verksamma inom
ÖK bidrar betydelsefullt sätt till en verksamhet i enlighet med yttrandefrihetens
grundläggande idéer. 2001 upprepar statsministern detta. "Att
regeringen och socialdemokraterna nu som då ser public access
som en viktig verksamhet är utan tvekan.". Öppna Kanalen
skulle kunna vara intressant alternativ i det framtida lokala digitala
utbudet.
I budgetpropositionen 2002 utlovade också regeringen en hearing
om "icke-kommersiell lokal-tv". Denna hearing hölls
med medverkan av bl.a. kulturminister Marita Ulvskog på Rosenbad
21 maj 2002 med Radio- och tv-verket som arrangör. Resultatet
blev en rapport som nu överlämnats till regeringen (Rapporten
kan hämtas på www.rtvv.se).
Några
citat:
Principiellt anser vi socialdemokrater att ideell lokal-tv, liksom
närradion är viktiga delar av medieutbudet och därför också för yttrandefriheten.
- Vi är alltså positiva till den verksamhet som bedrivs av de lokala
kabelsändarföretagen, och vill därför se till att villkoren för dessa
är goda. (Ingvar Carlsson (s) inför valet 1994 )
Jag tittar väldigt
ofta på Öppna kanalen. Jag tycker det är en av de
roligaste sakerna som vi har i det svenska tv-utbudet. Inte alltid
så välgjorda program, men de är gjorda med hjärtat.
Och dessutom de är väldigt annorlunda än den produktion
som SVT och TV4 har.
(Statsminister Göran Persson i TV Söder september 2003)
Vänsterpartiet
skrev 1998 att man arbetar för en särskild folkbildningskanal i
UR:s regi och den skulle kunna utgöra en moderkanal också för
public access-verksamheten. Förordnad lokal-TV skall kunna sända sina
program via etern. För att få detta att fungera professionellt bör
här ett samarbete med UR prövas. V vill inte ge upp ambitionen att
utveckla den icke-kommersiella lokal-TV:n - en allemans-TV öppen
för breda medborgargrupper. Det ligger ett värde i att människor
lär sig hantera medierna aktivt och skaffa sig erfarenhet av TV-produktion.
Som exempel pekar Gudrun Schyman på Tyskland där öppna kanaler inrättas
efter beslut på delstatsnivå. En lokal TV-produktion skall självfinansieras.
Statens positiva intresse av verksamheten bör samtidigt markeras.
En mindre avgift per abonnent och år bör tas ut av nätinnehavarna
som ett etableringsstöd. Det statliga stöd som tidigare fanns öronmärkt
för TV-projekt med barn och ungdom bör återinföras tyckte v
1998. I svaret 2001 säger sig partiledaren också vara klart
positiv till den verksamhet som bedrivs i form av Öppna Kanaler
- och som förhoppningsvis kommer att bedrivas i större omfattning
och med bättre resurser framöver. Jag ser det som positivt
såväl från ett kulturellt som ett demokratiskt perspektiv.
När det gäller mediapolitiken menar jag att det är
dags för ett helhetsgrepp på frågan om de olika stödformer
som idag finns - respektive inte finns. Här kommer demokrati-
och yttrandefrihetsaspekten givetvis att vara helt grundläggande
och därmed lämpar det sig väl att ta upp frågan
om statligt stöd till Public Access i det sammanhanget.
Kristdemokraterna
Inför valet 1994 skrev Alf Svensson at det i ett demokratiskt
samhälle är nödvändigt att lokala förhållanden
och intressen får ett utrymme i TV-media. På så
sätt säkras tanken om subsidaritet, d.v.s. rätten för
den lilla gemenskapen att ta ansvar och fatta beslut i de frågor
som direkt berör. I sitt svar till Riksförbundet 1998
hänvisade
han till partiprogrammet som anger att folkrörelserna skall ges möjlighet
att bedriva idéburen programverksamhet genom allemans-TV. Alf
Svensson ställde sig positiv till vidareutveckling och vill utreda
hur finansieringen skall ske och hur medborgarnas tillgänglighet av
dessa kanaler kan öka. 2002 stöder kd fortfarande Öppna
Kanaler, men betonar dock att stödet i första hand skall
vara lokalt d.v.s. kommunalt eftersom det handlar om lokala initiativ
och verksamhet.
Centerpartiet
såg det 1998 som viktigt att medieutvecklingen också innebär
ökade möjligheter för icke-kommersiella intressen att göra
sin röst hörd och att det finns oberoende röster i etern. Visserligen
ökar möjligheterna att synas genom t.ex. Internet, men ännu kan knappast
information där konkurrera med den genomslagskraft som levande bilder
och direktsänd radio har. Det är ett viktigt demokratiskt och kulturpolitiskt
mål för centern att se till att public access kan fortsätta sin verksamhet
med goda villkor. Dåvarande partiledaren Lennart Daléus avviserade
att han skulle verka för någon form av samhällsstöd till public access.
Hans föregångare Olof Johansson hade också en positiv
syn på en icke-kommersiell lokal television, men med den nya
partiledaren verkar intresset ha svalnat något även om
Maud Olofsson i sitt svar är välvillig;Vad gäller
den svenska public access-televisonens framtid så menar vi att
det är viktigt att utveckla och ta tillvara de möjligheter
som den faktiskt ger.
|
