Rapport om lokal radio och tv nu klar i Europarlamentet
Europeisk community media – icke-kommersiella lokala medier –
har de senaste åren intensifierat sitt paneuropeiska engagemang
och ökar sin närvaro i Europasammanhang bl.a. i såväl
Europarlamentet och kommissionen liksom i Europarådet. Denna tredje
mediesektor arbetar främst för nå ett officiellt erkännande
vid sidan av statliga/public service och privata kommersiella medier
liksom att garanteras tillgång till frekvensspektrat och få
ett ökat offentlig stöd. Antalet radio- och tv-stationer (i
Sverige mest känt som närradio och öppna tv-kanaler)
inom denna sektor uppskattas till 3.200 i Europeiska unionens 27 medlemsstater.
På uppdrag av Europarlamentets utbildnings- och kulturkommitté
har Policy Department Structural and Cohesion Policies låtit
genomföra en undersökning om tillståndet för icke-kommersiella
lokala medier inom unionen. Avsikten var utan att vara heltäckande
beskriva situationen och undersöka vilka faktorer som påverkar
utvecklingen av community media. Community media definieras som ”medier
som är icke-vinstdrivande och ägda av eller ansvarig mot det
lokalsamhället de vill betjäna”. Dessutom skall community
media vara öppet för deltagande av samhällsmedborgaren
i programproduktion och administration. Här inkluderas Internet
och press, men det handlar i praktiken nästan helt om radio och
tv.
Utredarna har inte kunnat få fram data från samtliga 27
medlemsstater eftersom sektorn i en del länder ännu är
outvecklad eller inte officiellt erkänd och formaliserad. Man kan
därför ge en beskrivning av situationen i enbart 20 av medlemsstaterna.
Verksamheten kan vara organiseras på vitt skilda sätt och
även en del radiostationer kan t.o.m. fortfarande betecknas som
piratsändare. Utredarna pekar på att det oklara regelverket
i flertalet medlemsstaterna återspeglar de politiska beslutsfattarnas
bristande medvetenhet om sektorn och dess potentiella bidrag till samhället.
I rapporten konstaterar man att community media är som starkast
i nordvästra Europa och svagast i flertalet nya medlemsstater främst
i Östeuropa. Sektorn är som mest utvecklad i Holland, Frankrike,
Tyskland, Österrike, Danmark och Sverige. En tydlig utveckling
sker nu också i Irland och Storbritannien. Utredarna konstaterar
att sektorn är erkänd i Sverige, men att inget samhällsstöd
finns och att kommers-iella intressen har möjlighet att ta över
närradiofrekvenserna vilket upplevs som ett hot av föreningslivet.
Digitaliseringen ses såväl som en möjlighet som en utmaning
för community media. Men det finns en ökande oro inom sektorn
att man inom flertalet medlemsstater inte tar hänsyn till dessa
radio- och tv-stationer inför en digital övergång. De
flesta som finns inom sektorn har heller inte råd med de höga
initiala kostnaderna för en digitalisering.
Det finns nationella organisationer för community media i 13 av
de 20 undersökta medlemsstaterna. I Sverige Riksförbundet
Öppna kanaler och Närradions Riksorganisation. Utredarna pekar
på vikten av det finns nationella organisationer som kan utveckla
sektorn. Längst har Holland kommit som har en stark delvis statsfinansierad
organisation för lokal radio och tv (OLON). I Holland betraktas
community media dessutom som en del av public servicesektorn. I Storbritannien
har å andra sidan Community Media Association haft framgång
med att etablera community media som ”den tredje mediesektorn”.
I östra Europa råder osäkerhet eftersom sektorn i vissa
länder betraktas som privata medier även om det handlar om
icke-kommersiell radio som drivs i föreningsform. Ett paneuropeiskt
samarbete kan bidra till att främja utvecklingen av nationella
organisationer i de medlemsstater som saknar sådana eller där
organisationerna är svaga.
Community media är i 15 medlemsstater tillåten att finansiera
sig med reklam vilket dock förekommer i mycket begränsad omfattning.
Istället finansieras verksamheten främst genom medlemsavgifter,
spons-orer, andel av tv-avgiften, andel av kommersiell radions reklamintäkter
och indirekt offentlig finansiering (sociala program etc) samt förstås
frivilligarbete. I rapporten ges mer detaljerat exempel hur community
media stöds på vitt skilda sätt i fyra medlemsstater;
Frankrike, Irland, Storbritannien och Ungern.
En viktig utmaning för sektorn är att medvetandegöra
politiska beslutsfattare och allmänheten om det bidrag till samhället
community media kan utgöra.
I rapportens del om EU-politik och community media tar man upp tre direktiv
som berör telekommunika-tioner, audiovisuella och mediepolitiska
programmet, yttrandefrihetspolitiken, kulturpolitik samt politik för
jämställdhet och mot diskriminering. Man pekar också
på community media som en länk mellan Europa och dess medborgare.
Ifråga om finansiering pekar man särskilt ut två strukturfonder
som lämpliga för stöd till community media; Europeiska
regionala utvecklingsfonden och Sociala fonden (ESF).
Man redovisar också hur sektorn fått och kan få stöd
ur Europakommissionens skilda projektfonder t.ex. Europa for Citizens
och Youth in Action Program samt Gruntvigprogrammet.
Utredarna konstaterar att sektorn måste skaffa sig en starkare
närvaro hos europeiska institutioner och beslutsfattare. Detta
kan endast ske på sektorns eget initiativ, men utredarna rekommenderar
kommittén att stödja intresseorganisationer som Community
Media Forum Europe och AMARC så dessa får möjlighet
att närvara I Bryssel. Det kan exempelvis handla om reseersättning
för möten i Europarlamentet.
Kommittén bör också efter hearings utarbeta en egen
rapport rörande community medias möjligheter att bidra att
skilda EU-mål kan nås. Sektorn bör också komma
med på agendan för EU:s audiovisuella mellangrupp. Man anser
också att parlamentet bör uppmuntra sektorn att etablera
en paneuropeisk organisation för community media. Denna organisation
kan tala för sektorn hos EU:s institutioner och med beslutsfattarna.
Man bör undersöka om EU-stödet för European
Cultural Bodies kan bidra till drift för en sådan organisation.
Rapporten innehåller också förslag om en europeisk
webbportal för community media och en större roll för
sektorn i EU:s kommunikationsstrategi (DG Communications). Man påminner
också om ett antal policy-initiativ som kommer att ha betydelse
för sektorn bl.a. Communication on Culture, Communications
on Indicators for Media Pluralism och Media Literacy.
För att öka kunskapen om sektorn rekommenderas parlamentet
också att främja forskning om community media och man vill
också att European Audiovisual Observatory tar sig an
sektorn i framtida forskningsverksamhet.
Study on the State of Community Media in the European Union (Sep. 2007)
har överlämnats till beställaren och är nu offentlig.
Hela rapporten (pdf 80 sidor) finns på http://www.europarl.europa.eu/activities/expert/eStudies/download.do?file=17791
Mer information:
Community Media Forum Europe
Nordic Office
+46 733 249750
www.communitymedia.se
www.cmfe.eu